Hej på er allihopa (om det nu är ngn som läser :))!!!

Jag tänkte berätta varför bloggen inte fått någon tid alls av mig på sistone.
På vägen till Bydalen för ca 2 veckor sedan så fungerade det plötsligt inte att skicka fler bilder till blogger. Och så hände då det som absolut inte får hända.....Vilmer bröt sitt ben sista dagen på vår helt underbara resa. Det var i skidskolan så varken jag, Jesper eller Isaac var i närheten och kunde trösta vår lilla kille. Väl nere i sjukstugan fick vi vänta 100 minuter på att en ambulans kunde komma. Helikoptern som brukar ta hand om alla olycksfall i Bydalen var i Åre och tog sig an två stycken benbrott. När ambulanskillarna kom så riggade de Vilmer och så bar det iväg till Östersund sjukhus, ca en timmes resa över bl a storsjön.

Eftersom varken killarna eller jag klarade att sätta PVK på Vilmer så fick han lustgas som smärtstillande medicin. Ca 4 timmar efter benbrottet satte en sjuksköterska på akuten en PVK och äntligen kunda han få Morfin och komma till ro och vila lite. Sadan började väntan igen. Olika ortopeder kom och gick och kl 23.30 fick jag ta ton och säga att nu gipsar vi, UTAN narkos.... Kan meddela att jag hade fruktansvärt mkt ångest som beordrade att min som skulle genomgå gipsning utan narkos (vilken mamma va) men så här i efterhand så känns det helt okej. Hjälten klagade inte en enda gång och det blev absolut inget traumatiserande minne för honom. Tvärtom så skojade sköterskorna mycket med honom och jag tryckte in lite extra Morfin (mest för att dämpa min egen ångest tror jag).

Efteråt så observerades vi fyra timmar på barnavdelning innan vi tog oss via sjukresa tillbaka till Bydalen (trots flera barnsjuksköterskors ogillande). Kl 06.50 var vi på plats och kl 07.00 startade vi vår hemresa mot Skåne.
Resan gick bra, Vilmer fick Citodon regelbundet och sov därför stora delar av resan. Storebror var fantastisk och hjälpte till med allt det praktiska för det blir en del på en 15 timmars resa.

Väl hemma fick vi sova några timmar och efter det direkt in till akuten för kontroll-rtg av frakturen på tibia. En spiralfraktur. Efter nya ordinationer på smärtstillande kunde vi äntligen återgå till hemmet för att få stanna där.

Nu har vi varit hemma en vecka. Vilmer har fått en rullstol. Han har rtg benet igen och vi har träffat en underbar ortoped. Allt är som det ska enl proffessionen. :):)
Nu stannar vi hemma en vecka till och sedan planerar Vilmer att börja skolan hos sin fantastiska fröken Linda som tror att det kommer gå så bra.

Och så vill jag tacka..... Tack Siv och Jan för att ni bara är bäst :) Tack morfar för att du passade Vilmer när jag bara var tvungen att komma iväg och tack mormor för pysslet. Tack Sofie och Vasse för att ni hjälper oss med att bära runt på Vilmer så att han kan få vara med sin älskade Philip. Tack Philip för mjukisdjuret. Tack Cilla för den fina grodan. Tack Hilma och Ture för den roliga boken. Tack Eivor för att du e så himla goo och att du kom och hälsade på oss. Tack alla Isaacs fotbolls och handbollskompisar för att ni hjälpt oss ta hand om Isaac. Tack Lena O för pengen. Tack Annika för gottegott. Tack fröken för matte-boken, det var roligt hälsar Vilmer. Tack för alla telefon-samtal och positiv stöttning!!